Värdera att ha idéer istället för att värdera dina idéer.

Han vände sig mot mig och frågade med ett snett leende, Hur många spdana idéer får du om dagen? Typ tio svarade jag. Jag ljög. Det är så jävla många fler.

Den här sensommaren var, iallafall i Lund, i samma spår som sommaren varit. Galet varm. Så när vi gick tre på rad med ett gäng bakom oss på Narniasidan av Lund så gick vi i T-shirts trots att klockan var närmare kväll och September till trots.

Vi gick och småpratade lite, jag, en styrelsekollega och en av de nyintagna beteendevetarna. Jag valde att inte ta en så aktiv roll under nollningen, men den här kvällen var det en talangjakt som jag inte ville missa.

Ganska ofta tror människor att jag ska vara bra på att småprata. Det är jag inte. Min specialité är att storprata och att djupprata. Det funkar inte alltid, vilket gör att promenaden var vad vi skulle kunna kalla stel.

Någonstans började vi prata om vad vi gjort under dagen, och jag berättade om en träff jag haft med min mentor, som i sin tur berättat om en av sina vänner. Historien om vännen kändes lagom småpratig, så den fick ta lite plats.

Vännen var en fantastisk säljare, och min mentor hade beskrivit honom som att han kunde göra affärer av vad som helst. Typ fimpar på marken, och sälja dem. Vi skrattade lite, och jag förklarade att mitt huvud direkt hade gått igång på vad man faktiskt kan göra med fimpar som skapar ett värde.

Det finns jättemånga grejer man skulle kunna göra med fimpar. Sanera dem så går de säkert att använda för att täta hus med, det går att göra hållbara madrasser, boxningssäckar, jongleringsbollar, dofthängare (det skulle nog kräva lite jobb, men de bevarar ju röklukten så varför inte lavendel?) och såklart kan man använda dem för att göra statyer.

Min styrelsekollega småskrattade lite under tiden, och tänkte nog att alltihop var ganska naivt. Så tittade han på mig, bredde ut ett snett leende, och frågade. “Hur många sådana idéer får du om dagen?”

Sanningen att säga så varierar det något otroligt. Jag tänker ganska sällan, alldeles för sällan slog det mig nu när det tas upp, på vad det går att göra utav fimpar som ligger på marken.

Idéer är i min värld otroligt värdefulla. Det spelar ingen roll om det är idéer som ska fimpas, pun intended, eller om det är storslagna idéer som kommer att genomföras. Idéer är idéer. Det minsta som kan komma ut ur dem är att vi tränat vår kreativitet en stund.

De idéer som kommer kommer alltid att få komma. För att den där kreativitetsmuskeln ska växa, så behöver alla typer av idéer låtas fram.

Ofta är vi tränade att kritisera idéer alldeles för tidigt. Den vanligaste frasen när vi pitchar nya idéer är “Ja, men”, både för oss själva och för andra. Där dör idéen, för oftast klarar de inte kritik, speciellt inte direkt efter att ha kommit ur kreativitetslivmodern.

Lär dig värdera att ha idéer istället för att värdera dina idéer. Förr eller senare kommer de bra komma.