Mening.

Det är mycket lättare för mig att börja med att säga vad jag vill att den här texten inte ska vara än att börja med att säga vad den ska vara. Så jag tänker utmana mig själv.

Den här texten ska vara en upptäktsfärd kring begreppet mening och vad det betyder för mig. Den ska vända och vrida på begreppet utifrån de tankar och erfarenheter jag har, tillsammans med grejer jag hört andra säga.

Mening är en känsla. När människan utför en aktivitet, vilken som helst, så kan den känna känslan av mening. Det känslan gör med oss är att skapa två beteenden primärt. Det ena är ett sökande efter mer. Människan som känner mening kommer högst troligt att vilja känna det igen, och därför söka sig till samma aktivitet igen. Det finns miljontals av exempel kring det, där ett av de tydligaste är när människan tar sig till sportevent. Det är inte nödvändigt, men det ger en bra känsla. Det andra är att mening skapar intresse. Intresset är likt sökandet, men kan se annorlunda ut i handling. Den som har ett intresse kan söka sig till närliggande ämnen eller aktiviteter för att komma närmare det som känns meningsfullt. Intresset kan också te sig utåt i en lärarroll när den intresserade berättar för andra om varför den är intresserad.

Självklart går beteendena hand i hand. Dock är det känslan som är det viktiga.

När känslan av mening finns så skapas energi. Mening är en känsla som skapar drivkraft. Svaret på varför det är så är ganska enkelt: det känns meningsfullt. Människan som har känslan av meningsfullhet drivs av den meningen.