En valig misstollkning av platta eller hierarkilösa organisationer är att de inte behöver någon organisation alls. Att det skulle vara någon form av löst sammansatt nätverk av människor som ändå lyckas arbeta mot samma mål. Så kan det absolut vara. Oftare är det inte så.

Hierarkilösa organisationer bygger i stort på självbestämmande och autonomi. De bygger precis lika mycket på hänsyn och vårdande av relationer. För att en hierarkilös organisation ska fungera och vara välmående då behöver båda de parametrarna bejakas.

Hierarkin fyller funktionen av att fördela beslut, och styra besluten så att de inte skapar fraktioner mellan människor. Iallafall i den mån det går. I en självorganiserande organisation så får vem som helst ta beslut, med två hakar. Den måste höra sig för inom organisationen kring besluten, och så står individen till svars för sina beslut.

Det som blir viktigt i det här resonemanget är att inte glömma bort att vi i en självorganiserande organisation fortfarande behöver instrument, ramar och gemensamma förhållningssätt, precis som vilken annan organisation som helst. Självorganiserande organisationer behöver göra tydligt vilka individer som har vilka ansvarsområden. Och så vidare.

Det är jättesvårt att skapa någon form av värde om vi sätter en grupp slumpmässigt utvalda individer i ett rum, utan några ramar. Har de däremot ramar och förhållningssätt till varandra, kan de börja skapa någonting. Även utan att en person ställer sig över någon annan i en struktur.

r